Barnfotografering

Category

Nyföddfotografering i blåbärsriset och fototips

God morgon på er! Jag är uppe med tuppen idag och ska kasta iväg mig till Dream designs i Motala till finaste Emma och göra ett fotojobb till henne. Såg föresten att hon har hela 40 % på ALLT så ni som gifter er i år eller funderar på nästa år borde verkligen ta en tur till Motala och hennes fina butik! Ska försöka att visa lite från instastories så kika in där!

Men innan jag åker så vill jag visa den andra nyföddfotograferingen jag hade utomhus i fredags. Som jag skrev igår så ville jag anpassa fotograferingen efter kunden så jag ville absolut ha lä och så ville jag göra något nytt med dem. Mamma hade önskat studio först, men så föreslog jag att vi skulle vara ute och drog alla fördelar med det och bad henne lita på mig. ”Jag lovar att du kommer att tycka om det och jag tar med mig kläder som jag vet att du kommer att gilla.” Sen var hon fast! Vi provade kläderna direkt när vi kom fram och valde att kombinera en kjol från Ida Sjöstedt med en spetstopp från Dream designs. Det var den kombon som satt finast på henne och nu när jag skriver så inser jag vilket förtroende jag fick så hon aldrig såg sig själv eftersom jag inte bar med mig en spegel! Bästa du!

Jag passade även på att ta lite BTS bilder så att jag kunde visa er processen lite och förhoppningsvis kunna inspirera någon. Låt mig gärna veta om ni vill ha mer av sånt så att jag vet : )

Med mig hade jag;

en stege för att kunna fotografera ovanifrån och rakt ner.
en reflexskärn då klockan var 12 och solen stod som högst så den kunde leta sig igenom trädtopparna till och från. Den hjälpte pappa mig att hålla och det rekommenderar jag er verkligen att låta dem göra när det bara är bebis som fotograferas för alla vill verkligen hjälpa till så att bilderna blir så bra som möjligt.
nålar i mängder. Jag har medvetet lite större storlekar än var genomsnittet hos mig har för jag nålar hellre in och anpassar plaggen efter just deras kroppar. Detta är något många assistenter påpekat att de blir stressade av dvs att ta sig tid till att vara noggrann med detaljer. Men tänk inte så. Det visar bara att du är professionell och bryr dig. Det uppskattas och värderas!
små minikuddar för att stötta upp i korgen. Dessa köpte jag dumt nog svindyrt, men de är superlätta att göra själv, typ det enda man gjorde i skolan på slöjden vad jag minns ; )

Och föräldrarna hade med sig en gosfilt som bebis gärna låg och hade på huvudet ; )

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Sist tyckte ni om när jag visade före- och efter bilder så jag tänkte göra det nu med. Den översta är helt oredigerad och den under har fått mer kontraster (genom kurvor), lite mer ljus och lite mer tryck i färgerna. När ljuset är så optimalt, skuggan är i ytterkant där den är ljusast och jag har rätt inställningar i kameran direkt (körde lite mer gult än jag brukar 5400 K, brukar ha 5100 K) så behöver jag inte redigera mer än så här;

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Storasyster fick självklart vara med också och både mamma och pappa är nära henne bakom så att hon kände sig helt trygg. Det är inte så lätt för dessa lite mindre barnen att klappa utan att väcka, pussa utan att trycka för hårt eller undvika att lägga hela filten över bebis, men hon var så försiktig och skrattade mellan varven. Men fort går det här så innan hon ens behöver göra något så ställer jag in kameran, bad pappa om hjälp att hålla reflexskärmen och mamma fick berättat vad jag ville skapa. Teamwork!

Nedan kom gullhönan helt plötsligt in i bilden ha ha! Den där reflexskärmen var populär att leka med. Vi fick oss ett gott skratt till och från då hon råkade reflektera upp hela mammas ansikte och det känns kan jag säga när det är silversidan mot solen ; )

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Även här tänkte jag bjuda på en före- och efterbild. Jag valde i kameran att köra lite ljusare direkt än vad jag brukar för visionen var varmt och ljust ljus. Sen är det lurigare med vitbalansen att vara i skogen mitt på dagen då ljuset studsar och reflekterar hej vilt, men bakom mig var det en bredare sandväg och till vänster vägen så jag kom lindrigt undan. Det svåra var att hitta en skuggfläck där det mesta av mamma och bebis var i skugga. När kunden är blond gäller det att kika extra på håret när ljuset är så här starkt och man har möjligheten att vara i skuggan. Annars fräts det lätt ut och det vill vi inte om vi har ett val. Lite hårljus är målet.

Vad jag gjort nedan är att lägga på lite mer ljus och värmefilter som ska likna varm kvällssol, samt ljusat upp riset närmast mig så att de partierna inte skulle fånga fokus;

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Nyföddfotografering bland blåbärsris

Så glad över att få jobba så här varierat och kunna anpassa miljöer mm efter kunden! Älskart! Snart hoppas jag med kunna uppdatera BeYoutiful-sidan även med dessa utomhusbilder!

Är du själv sugen på en liknande fotografering maila info@emmelifoto.se PS ni som sitter och undrar varför jag inte har några bilder på pappa är för att han inte var med vid detta tillfälle, utan valde att assistera och hjälpa oss få ett så fint resultat som möjligt. Så tro inte att alla i familjen måste vara med, det är helt upp till er och respekteras till fullo av mig! Denna familj körde erbjudandet ”Barnets första år” med storasyster så jag kommer att även träffa dem tre gånger med denna lilla juvel så det finns många tillfällen att vara med på ; )

Varma kramar

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Hej igen nu var det riktigt länge sen! Jag har haft häcken full och fått prioritera bort bloggen fast jag saknat den massor! Förra veckan hade vi två regniga dagar och då skulle tre fotograferingar bokas om och två kunder hade fått bebis så dem skulle bokas in med så vi kan väll säga att det var kaos och svårt att få ihop allt : ) Idag är det lite smått kaos med då sambon just åkte för att se Sverigematschen hemma hos en vän, jag jobbar turbo här medan Alice sover och hoppas hon gör det en timme till så att jag hinner ett jobb till och slipper sitta fram till kl ett i natt som jag gjorde igår från det att dem somnat. Hade sådana datastrul att jag bara ville bryta ihop! Under högsäsong har jag inte tid alls med strul, men just nu känns det om allt strular! Därför tar jag en snabb paus och bloggar lite om dessa underbara människor som jag fotograferade k 10 i Varamon i fredags i full storm typ ; ) Får sån energi av dem!

Ni fotografer som läser detta får nog en smärre chock att jag fotograferar kl 10 mitt på stranden och i blåst med en liten. Men jag ska förklara. För det första så är alla individer med olika behov och det är prio ett för mig. Ingen kund är den andra lik och behandlas därefter. Visst vore det en dröm att kunna fotografera alla sent på kvällen, men alla barn orkar inte det och så ska jag hinna vara med min familj och vänner ; ) Dessa godingar har en helt underbar energi och jag kände att studion kändes så fel för då skulle vi behöva säga till dem och inte alls få fram den utstrålning och glädje dem besitter, sen är mamma och pappa helt underbart tokiga och positiva till nya ting så jag chansade när jag lade fram min idé. Jag berättade att det blåste, men att vi fotograferar bebis i lä och att det blir lika fint med en filt och korg för att hålla värmen. Att kombinera närbilder, med bilder där allt och alla inte syns helt tycker jag bara är fint och blir kanon tillsammans på väggen! För lika bilder tar bara ut varandra!

De hoppade på direkt och barnen var helt lyriska över sanden och vattnet. Det dröjde inte länge innan storebror bad mig ta av honom naken och visst fick han det! Bara underbart : ) Storasyster sprang och höll upp klänningen tills dess att vi sa att hon fick bli hur blöt hon ville ; ) Mamma står i en av mina outfit som är från Ida Sjöstedt och är i strl 40 för den som vill låna. Jag hade även med mig den vita spetsbodyn i strl M. Jag hade fler alternativ, men detta passade dem och de andra kläder bäst! Älskar att få vara med och hjälpa till. Det är också en stor fördel att gå till samma fotograf. Jag var deras bröllopsfotograf när storsyster var putte och deras familjefotograf när storbror kom och mellan det har mamma varit gravidmodell och båda bröllopsmodeller när jag hade en workshop för fotografer. Under dessa år lär man känna varandra och när jag kom med kläderna så utbrast hon ”vilken tur jag hade helt glömt bort mig själv och vad jag skulle ha”. Det förstod jag och självklart ska mamma vara lika vacker även om det är kort efter förlossningen. Jag har något för alla kroppstyper, personligheter och tillfällen!

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Nyföddfotografering utomhus på stranden

Det här är också ett bra exempel på hur mycket variation man kan få om man är öppen för förslag. Jag tycker att det är viktigt att alla syns och bekräftas. Jag vet själv hur stor omställning det blev för oss och vår son när Alice kom och det har jag stor respekt för. När storasyster skulle vara med och fotograferas med bebis i korgen så pratade jag mer om henne än om bebis för jag är säker på att hon redan fått frågan ”hur känns det med en lill…” tusen ggr redan. Min son tröttnade snabbt på det och ville inte alls prata om Alice och helst inte att andra bar henne eller så. Det var hans lillasyster och deras relation.

Istället så pratar jag om henne och hur duktig hon är. ”Undra om du kan pussa pannan? Wow vad duktig du är! Klarar du att hålla kvar pussen och hålla andan! Jösses vad du kan! Men nu ska du få göra något jättesvårt! Kan du nudda näsan lite försiktigt utan att kittla lill… för mycket? Du är ju grym! Nu går vi och springer i vattnet va när du varit så fantastisk!?”

Vi tog även några bilder med bara mamma och pappa, samt barnen var och en för sig. Det är lätt att bara fotografera bebis för då kan de stora vara med pappa eller mamma. När syskonen sen är med så är jag väldigt mån och att fokusera på dem, annars får jag aldrig de livfulla och glada bilder jag vill ha. Att springa runt mamma och pappa var en stor favorit eller att bara få krama mamma eller hänga i pappas arm. Allt som är naturligt för dem, så som de leker hemma och vips så blir bilderna personliga med!

Nej nu måste jag slita mig och göra klart fotograferingen jag åkte på direkt efter denna. Till dem valde jag skogen då det med är återkommande kunder där jag vet att storasyster har lätt att bli frusen och blå. Därför fick det bli lä och så ville jag ha en kontrast till deras tidigare bilder. Så bra det blev! Ni får se imorgon!

Varma kramar

PS nu händer det mest på instagram och under instatsories så missa inte att kika in där! Vill ni boka en egen familjefotografering är det hög tid att boka nu då jag har få tider kvar!

Vinnaren i min instagramtävling

Idag var det äntligen dags att jobba lite igen! Jag trotsade min allergi och åkte till studion där jag även körde en live-sändning med lite kläder, var jag köpt dem och hur jag använder dem. Fick även några frågor vilket alltid är roligt att svara på. Valde sen att inte dela sändningen för jag tycker det är lite kul när live-sändningarna får kännas lite exklusiva med för dem som tar sig tid att titta. Eller vad tycker ni?

Vid kl 10 så hoppade dessa godingar med pappa in då mamma vann en gravidfotografering på min instagramsida för BeYOUtiful. Så roligt att äntligen få träffa dem och så fantastiskt att de åkte från Tranås för att komma till mig. Älskar när kunderna dessutom vågar säga att de följt mig länge så det blev lite extra speciellt : )

Lillkillen charmade sockorna av mig! Först var han lite blyg och de berättade om ett annat tillfälle där han blivit rädd och utmaningen var igång. Först fick han och pappa bygga torn med mina klossar, medan jag hade fullt fokus på mamma som provade kläder och under tiden så försökte jag skratta med och se hur snabbt jag kunde närma mig. Innan jag visste ordet av så jagade han mig med Mamma Mu och jag honom in i studion igen. Titta bara leendet i färgbilden! Finns det något finare än lycka i barns ögon!?

Vinnaren i min instagramtävling

Men jag är ju svag även för mer fine art när barnen busat av sig och börjar bli trötta! Vilken tycker ni bäst om? Jag väljer också färg på bakgrunden efter var jag vill uttrycka med bilden. Det vita känns energiskt och ärtigt, medan den mörkgrå blir mer konst. Nu ser jag så mycket fram emot att redigera resten av bilderna under veckan!

Hoppas även få ny medicin och att de kollar upp om jag fått en astmatiskt allergi för det är vad jag tror då jag knappt kan andas vid minsta lilla ansträngning, halsen tjocknar, slemmar och jag hostar som en tok. Någon som har liknande och känner igen symptomen? Värdelöst när hela kroppen saknar långpromenaderna och bara vill upp på cykeln igen!

Varma kramar

Att överraska min vän som idag fyller 30 år

Idag har jag gjort något jag älskar att göra. Överraskat min fina vän som fyller 30 år idag! Jag och hennes man har planerat och haft kontakt med varandra under veckan. Jag har framkallat 5 förstoringar från deras fotografering, fem förstoringar hon aldrig sett innan då jag skickade några helt andra som tjuvkikar.

Jag och Alice gömde oss i lekrummet med stängd dörr. Vet ni hur nervöst det är med den hosta jag har (som de idag tror är allergi) och en ettåring som normalt sett inte sover så dags! Hon hade blivit skickad på promenad 10-15 min men kom inte hem förrän efter 25 min : ) Jag hörde när dörren öppnades sen blev det tyst. Tittade i nyckelhålet och såg en randig tröja så förstod att hon hade sett dem. Grattis flög jag ut och min vän vände sig om utan glasögon och tårar (filmade via instastorie) och så värt det kändes där och då när vi kramades gråtandes! Fina fina!

Alla hoppas jag har en sån vän i livet. Så enkelt. Jag behöver inte tänka en sekund på vad hon tycker för det får jag alltid reda på. Är jag ledsen eller förvirrad så ger hon alltid så raka och ärliga svar. Men det jag älskar mest med henne är hur hon har samma värderingar som mig; familjen, barnen. En riktig lejonmamma och det beundrar jag henne så mycket för!

Jag träffade henne på en familjefotografering och föll pladask för hennes utstrålning och energi. Vi skrattade lika mycket varje gång vi sågs och att vi skapade en relation kändes så naturligt! Nu 3 år senare är jag så tacksam för den där vårdagen jag träffade dem bland vitsipporna! Och ser fram emot många år till!

Att överraska min vän som idag fyller 30 år

Utöver denna överraskning så här vi fixat med det sista till sonens födelsedag som är imorgon. Jag hann även med ett besök hos vårdcentralen där jag fick köra ekg för att min puls hoppade upp och ner, men det såg bra ut. Vad rädd jag hann bli! Blodtrycket var jättefint och de gissar på allergi. Det blev en påse med allergimedicin och morfin. Det sistnämnda kommer jag nog inte ta då jag visat överkänslighet mot det och hon sa att om man som jag har opererat bort gallan kan få kramper. Hoppas tabletterna räcker!

Hoppas ni andra med allergi som tex pollen mår bättre än mig nu när det är sjukt höga halter!

Varma kramar

Ta tillvara på livet och njuta av det finaste man har

Att ta tillvara på livet och njuta av det finaste man har måste väll ändå vara sjukt lätt att säga, men hur svårt är det inte att göra? Det där livspusslet är riktigt utmanande ibland känner jag. Som idag där jag redan klockan åtta på morgonen packade in datorn i bilen för att framkalla på jobbet, för att sen hinna lagom tills sonen slutar skolan. Hem och äta för att sen muta den stora och tillfredställa den lilla med mat då jag hade två leveranser som skulle till Linköping. Tack gode gud för Leos Lekland säger jag då. Och nu sitter jag här på jobbet igen, gjorde det min sambo hatar när jag gör, åkte direkt när han kom hem. Men idag känner jag ändå att det är okej för nu ska datorn hem igen och jag framkallar förstoringar på våra egna. Ska äntligen påbörja tavelväggen i hallen har jag tänkt ; )

Ta tillvara på livet och njuta av det finaste man har

Förstår ni hur viktiga dessa förstoringar är för mig! Skit i allt vad som heter sälj nu. Jag menar på riktigt! När livet är så intensivt som det varit detta år när jag varit mammaledig OCH drivit mitt företag så har dem varit min livlina. För mig ligger självkänslan enormt närma mammarollen. Känner jag mig inte som en bra mamma till mina barn, att jag inte har möjlighet att göra det jag vill för dem osv så mår jag inte bra. Genomrutten t o m! Har ganska höga krav på mig själv och en tendens att förstora saker det vet jag så jag jobbar ständigt med att vara helt närvarande och försöka att hitta små saker som ger stor glädje för oss alla. Att se dessa förstoringar i hemmet när barnen ser så glada och trygga ut så sänker det på något vis min egna duktighets-ribba och värmer hjärtat enormt. Någon ser vi ju ut att göra rätt iallafall ; ) Känner mig stolt och det är en himla fin känsla! En känsla som jag gärna påminns om dagligen när jag går förbi dem hur många gånger som helst!

Ta tillvara på livet och njuta av det finaste man har

Hur påverkar era fotografier er? Vad för bilder prioriterar ni mest och har framme att njuta av varje dag? Låt mig gärna veta!

Nu ska jag packa ihop och bege mig hem till min sambo som kikar på hockey och njuta av lite egentid innan det ska städas under morgondagen och inhandlas det sista då Ville fyller 8 år på lördag.

PS Ville verkligen tacka för den fina respons jag fick på bilderna på Ville! Mammahjärtat gör volter och Villes ben kliar fortfarande  av myggbetten ; ) Imorgon ska jag till läkaren så håll tummarna för en dunderkur!

Varma kramar

Jag får hoppas på en trea eller att de gifter sig

Det är tur att kunderna inte kan höra mina tankar för idag när vi var klara så tänkte jag ”jag får hoppas på en trea eller att de gifter sig”. Denna familj har jag nu fotograferat 6 ggr! De har investerat i Barnets första år till båda barnen och det här varit så sjukt kul från dag Ett! Att vara i deras närhet innebär bara så mycket skratt och kärlek!

Idag var det sista gången för Philip och nu kallas han t o m Röjar-Ralf så fartfylld och viljestark är denna lilla gosse. Mamma Frida frågade om de skulle ha med sig något och jag svarade en filt om barnen ville sitta på. Så här efteråt kan jag riktigt se Frida sitta och skratta åt mitt svar. Röjar-Ralf sitter nog inte ner många minuter om dagen ha ha!

Vad tänkte jag på inför denna fotografering och vad anpassade jag för att få ett så bra resultat som möjligt? Dels så valde vi en så sen tid som möjligt för att solen inte skulle vara så stark och skuggorna så hårda. Ni som följer mig på Instagram såg hur det såg ut tidigare på morgonen. Klockan 17 var senaste vi kunde ta innan barnen blev för trötta. För mig är barnens humör viktigast för ljuset får jag anpassa mig efter.

Jag får hoppas på en trea eller att de gifter sig

Jag får hoppas på en trea eller att de gifter sig

Jag valde denna plats för att barn som är små behöver bra ytor att gå på och stigarna är lite bredare här. Vitsipporna ligger som i en backe vilket gör att dem blir en del av bakrunden när träden inte är så täta. Annars blir det bara vitt när jag jobbar i motljus.

Något som är viktigt att tänka på när du fotograferar i motljus är att korthåriga har sina öron synliga och huden är väldigt tunn så de blir lätt lysande om du inte har något bakom som tex träd, sten mm.

När barn är så små som dessa 1 år och 3 år jobbar jag snabbt och med hög energinivå så efter 30 min ungefär blev Philip trött och då fick Ida stå i centrum lite och jag avslutade med lite vackra detaljer. Att han har tutten i munnen syns inte här där känslan är viktigast och att mamma står bredvid Ida och dansar kan ingen ana heller ; )

Jag får hoppas på en trea eller att de gifter sig

Äntligen är utomhussäsongen i full gång och värmen är här! Ville och jag har sprungit runt barfota (älskart!) hela dagen och Alice har gått runt med sin gåbil. Jag börjar se ut som en kräfta, men ska inte klaga då sambon ser ut som ett vandrande stoppljus!

Varma kramar

 

Nyföddfotografering med superbra förberedelser

Nu är äggmackorna stekta och bilen packad och vi ska åka till Parken zoo för att njuta av en ledig dag tillsammans. Ska bli så kul att se vad Alice kommer att kika på och vilja göra. Ville kommer springa runt med sin pappa och kika på alla djur och berätta allt han lärt sig i linbanan på Kolmården och från de tidigare besöken när vi åkt tåget. Både pappa och Ville älskar djur så jag myser i hela kroppen när jag ser dem ha så roligt! Jag tycker också att det är mysigt med alla djur, men att gå in till lemurerna är liiite läskigt ändå ska jag erkänna. Första gången stod jag länge vid dörren innan jag vågade. Min sambo vill helst att dem ska komma och krypa innanför tröjan typ och drar till sig alla djur (jag drar bara till mig älgar ; ) ) så det är lite halvotäckt att vara i hans närhet på djurparker ; )

Men innan vi åkter så vill jag visa er några tjuvkikar från senaste nyföddfotograferingen med en riktig liten godig och så mycket hår! Det jag tokgillar med hennes mamma och pappa är att dem kom så förberedda då dem läst detta inlägg. Jag uppskattar verkligen när ni använder den information delar och jag blir så inspirerad när ni visar ett så intresse i era fotograferingar. Fler och fler frågar frågor innan om platser, klädval, tidpunkter när ljuset är som bäst osv och allt detta är så viktigt för era fotografier som ni ska njuta av resten av era liv!

Nyföddfotografering med superbra förberedelser

Nyföddfotografering med superbra förberedelser

Nyföddfotografering med superbra förberedelser

När man har så här mörkra och fina drag som både pappa och bebis har så kommer verkligen detaljerna fram så fint mot det vita. Och vackra mamma som har ett ljust och fint hår passar också riktigt bra mot det vita. Ofta väljer jag vitt just till blonda hår då den grå bakgrunden inte blir lika bra svartvit till ljusa hår (tycker jag och det är en smaksak), men kunden har alltid sista ordet.

Ha nu en underbar lördag så ska jag kika in senare idag eller imorgon förmiddag med bilder från dagen!

Varma kramar

Utflykt bland blåsipporna

Idag startade vi dagen med en tur till stan. Jag hade oturen att kassörskan missat ett larm på en av mina nya spetstoppar så det var bara att skynda ner till öppning innan alla hunnit ner till stan ; ) Ville var inte alls sugen och jag fick nog känna på hur han kommer att vara som tonåring!

Lyckades iallafall lura in honom i skoaffären då jag inte köper en grej till honom då det är kört om han inte tycker om det. Tyvärr har han så stora skor att allt är med snöre så jag ska kika lite på nätet. Alice har jag beslutsångest om vilken kavat-sko det ska bli. Gul, ljusrosa, stark rosa eller marinblå. Lutar mot sista färgen ; )

Väl hemma blev det lite mat och att sen bege sig bort till skogen som vi bör grannar med och sluta upp med en annan familj. Barnen hade sådan fantasi när de sprang runt och lekte. Ser fram emot att kunna vara ute mer när det börjar torka för det märks att vi alla behöver det! Tänkte tvätta av cyklar mm i veckan för de ska äntligen köra bort allt grus!

Dagen har avslutats på kalas för barnens kusin och nu sitter vi alla ganska utslagna i soffan. Vill se något nytt! Igår såg vi Lingonligan och såg ikapp Helt perfekt. Hur bra är inte den sistnämnda! Jag dör av skratt! Har ni annars några bra tips?

Varma kramar

Here´s to strong women

”Here´s to strong women.

May we know them.
May we be them.
May we raise them.”

Jag har alltid sagt att jag blir så inspirerad av mitt jobb, men jag har nog aldrig egentligen förstått hur mycket det ändå påverkar mig. Jag fotograferar inte bara, även om det är den delen de flesta ser och vet om. Under en fotografering så kommunicerar vi väldigt mycket och beroende på vilken fotografering det är så här vi fler och längre pauser. En nyfödd t ex behöver ammas/få ersättning och vid en gravidfotografering är det flera ombyten. Barnfamiljerna jag fotograferar utomhus möter jag ofta upp och går med till platsen och så blir det oftast lite prat vid bilarna innan vi skiljs åt. Ska jag vara ärlig så vet jag själv inte riktigt vad som händer, men alla är väldigt jordnära och öppna ganska direkt och detta är jag så tacksam för.

Idag vill jag därför tacka alla ni som öppnar upp er för mig. Visar mig det käraste och mest personliga ni har. Vilka livsberättelser jag fått höra från andra kvinnor som gjorde att jag insåg att jag aldrig var ensam om mina upplevelser och känslor. Tack för att ni var starka och gav mig hopp genom era egna upplevelser. Tack till er mammor som visar ett enormt förtroende för mig när ni kommer de första dagarna efter en förlossning. Ni är beundransvärt starka som just fött barn och låter mig hålla det käraste ni har. Att ni låter mig vara er trygghet och styrka för en liten stund. Ibland är jag t o m en av de första som får hålla. Det är mäktigt!

Tack för att ni i amning- eller ersättningspauserna gladeligen berättar om er förlossning, de känslor som far runt i kroppen och den oro eller de funderingar ni har. Vi skrattar tillsammans, utbyter erfarenheter och stöttar/pushar! Och ni mammor med större barn ler så fantastiskt när igenkänningsfaktorn är så hög när det ska mutas, barnen springer runt och kaoset utbryter. Tack för att vi ofta bara behöver titta på varandra så ler vi. Det behövs inte säga något för vi vet.

BeYOYtiful handlar om er. Du kanske inte känner dig helt trygg i dig själv, din kropp och den du är, men du kan bli. Våga unna dig en upplevelse som kan inspirera dig. Känner du att du är i ett skede i livet när du känner dig väldigt stark så njut av det och dokumentera den känslan. Det kan sen bli din målbild och motivation!

Emmelifoto beyoutiful metoo starka kvinnor förebilder gravidfotografering mamma barn
Emmelifoto beyoutiful metoo starka kvinnor förebilder gravidfotografering mamma barn
Emmelifoto beyoutiful metoo starka kvinnor förebilder gravidfotografering mamma barn
Emmelifoto beyoutiful metoo starka kvinnor förebilder gravidfotografering mamma barn
Emmelifoto beyoutiful metoo starka kvinnor förebilder gravidfotografering mamma barn

Jag hade aldrig kunnat drömma om att BeYOUtiful skulle påverka mig så mycket på så många olika plan! Att se hur stor skillnad de är på de första bilderna när alla är lite obekväma och osäkra mot de bilder när personen vågar visa sig själv och är trygg i det. Den skillnaden är enorm. Som om det är två olika människor. En trygg och självsäker kvinna är inspirerande och attraherade. Jag dras till starka kvinnor och trivs i deras närvaro. Att sen få se fotografier med sig själv i det tillståndet är utvecklande.

Vad jag märkt de senaste åren är också hur viktigt det är för mig att omge mig av just starka kvinnor. Kvinnor som får mig att vilja bli mitt bästa jag, våga gå utanför min egna komfortzone jag vaggats in i sen jag var liten, ser till att jag kastar ut Jante ur fönstret ibland och vågar ta plats. Det är svårt tycker jag och nästan sorgligt att det ska kräva sin ansträngning för att jag är kvinna. Innan jag fick Alice så var jag rädd för att fostra en tjej i dagens samhälle, men nu efter #Metoo, alla unga tjejer som arbetar som influensers och med alla starka kvinnor jag mött där ute så känner jag mig mer inspirerad än någonsin! Bring it on!

Varma kramar

 

Alice är redan 10 månader och jag njuter för fullt

Gudars vad jag är trött idag! Hade inte en tanke på att klockan skulle ställas om i natt utan spenderade kvällen hemma hos en vän till klockan ett på natten : ) Alice sov sött i vagnen när vi gjorde blöjtårta (omg vad bra den blev!), mängder av flätor (älskar att få styla hår och har ju kort hår så det är extra roligt när barnen vill att jag ska leka lite med deras!) och bara hade det allmänt trevligt i myskläder! Som tur är vill sambon kika ifatt de nya Beck-filmerna så det blir soffläge så länge Alice låter oss göra det ; )

Idag tänkte jag skriva om tiden, känslorna och alla tankar efter mitt missfall i juni 2016. På riktigt, jag förstår inte var tiden tar vägen? Det känns nästan som igår när vi åkte in till Linköping! Alice är redan 10 månader och jag njuter för fullt! Jag förstod redan innan hon kom att det skulle bli en kamp mentalt för man kan inte går och kämpa mentalt i 9 månader för att allt ska bli som vanligt när bebis är här. Så lätt trodde jag inte att det skulle vara, men det har ändå gått bättre än vad jag kanske trodde ändå. Jag vet vänner som beskriver hur de blivit överbeskyddande och liknande, men så upplever inte jag det riktigt. Kan inte beskriva det mer än att det är som att hjärnan ibland inte kopplar att hon är här, att hon är min/vår och att jag inte behöver ha garden uppe mer. Varför jag tagit det bättre än förväntat vet jag heller inte egentligen. Kanske var det för att hon och jag fick mer än ett helt dygn helt själva efter förlossningen där jag bara kunde titta, gråta av glädje, ta kort för att se att det var på riktigt och bara hålla om. Kanske beror det på hur jag sen den dag hon kommit verkligen prioriterat hennes närhet och njutit av den? Jag vet inte. Jag vet bara att jag är så oerhört tacksam och håller med de kunder som beskrivit känslan efter ett missfall och när de äntligen fått sin bebis. ”Om missfallet inte hänt hade vi aldrig fått X”. Så sant!

Trots att hon ”bara” är 10 månader så har hon hunnit blivit en personlighet som jag älskar. Jag älskar hennes envisa sida även om jag ibland inte har energi för att möta den ; ) Ja jösses vad jag älskar att se att hon redan nu aldrig ger upp. Ska hon upp i soffan så tar hon sig upp även om hon skriker av frustration. Ska hon upp i trappen så tar hon sig förbi både vagn och kompostgaller. Ja det är ju inte kul att hämta henne hundra gånger varje dag, men jäklar vad jag älskar målmedvetenheten! Hennes utstrålning får jag inte glömma! Jag får ofta höra att jag alltid ser så glad ut, men hennes ögon! Oavsett om hon är glad, pigg, febrig eller trött så bjuder hon alltid på ett leende och har nära till bus om man ropar på henne. Alla som kikar ner i vagnen rodnar nästan när de möts av det där leendet som hon kan slå till med!

Emmelfoto fotoblogg fototips familjefotografering i snön barnfotografering fotograf örebor norrköping linköping
Emmelfoto fotoblogg fototips familjefotografering i snön barnfotografering fotograf örebor norrköping linköping

Att vara mammaledig och ha ett eget företag samtidigt är svårt. När jag blev gravid så bad jag om alla tips jag bara kunde få från vänner och kollegor i liknande situation. Alla sa samma sak. De hade ångrat att de började jobba för tidigt och att de inte tog tillvara på tiden mer. Det bestämde jag mig direkt för att göra, Jag lever hellre väldigt snålt (ja efter ett missfall, ett halvår med gallstensanfall och ambulansåkande hit och dit är ens SGI inget att jubla över) än att försumma barnen och tiden med dem som aldrig kommer igen! Till en början blev jag väldigt stressad (ja provocerad med måste jag vara ärlig och säga) när andra mammor skrev hur de jobbade och deras barn låg snällt bredvid eller hängde i bärsele. Ja jag provade t o m , men fasen vad dåligt jag mådde! Jag provade att jobba nätterna när hon sov som bäst och jag provade att jobba varje liten sovstund, men de var för få och jag gick bara runt och var stressad. Alice har sen dag ett varit ett väldigt aktivt barn så det har jag fått anpassa mig efter och jag vill inte att mina barn ska växa upp på mitt jobb. Jag hoppade ner några hål på prestationsstegen och har sen dess fokuserat helt på alla de stunder jag älskar och aldrig vill vara utan. Vet ni hur fantastiskt det är att sova bredvid denna lilla juvel. Hon brukar vakna till runt kl 22 och då hämtar jag henne i sin säng och lägger henne där hon legat från dag ett, i min famn. Hon får inte längre plats mellan arm och lår när jag ligger på sidan, utan nu ligger hon på min arm. Varje natt vaknar hon till och gör samma sak. Halvsätter sig, tittar på mig och ler innan hon lägger sig på min axel och somnar igen. Jag får tårar jag bara tänker på det. Förstår ni vad ovärderligt det är. Det skulle jag aldrig välja bort. Eller ta förmiddagarna när sonen är i skolan och vi sitter med klossarna eller jag jagar henne i soffan när hon tagit båda tv-kontrollerna och är så där löjligt nöjd : ) Nu när jag inte jobbar på kvällen längre så får jag även sitta i min fotölj och se när hennes pappa lär henne att låssas-hosta och skaka på huvudet när han frågar ”är pappa bäst”. Inget av det skulle jag byta ut. Det händer för mycket under första året och snart är augusti här och då ska hon skolas in och jag gå tillbaka till jobbet. Då ska jag göra allt jag drömmer om när det kommer till företaget. Nu håller jag mig till 2-3 jobb i veckan och att njuta av våra barn!

Varma kramar

PS vill ni se hur hon såg ut när hon bara var några veckor och jag fotografera henne med sin storebror så måste ni kika in här! Där kan ni även läsa om de utmaningar jag kämpade med känslomässigt när de blev två- Älskade barn!