Utöver mina egna bröllop som jag fotograferade i år så fick jag äran och nöjet att följa med fantastiska Juliana som second shooter till villa Brevik där mysigaste Karin och Daniel skulle säga ja till varandra i trädgården. Det var en helt fantastisk dag med skinande sol och lite lagom vind för alla varma gäster. Vi var sammanlagt tre fotografer och mitt främsta mål förutom att ge Juliana bilder som hon kunde blanda med sina egna var att se hur en så otroligt duktig fotograf bemöter paren, hittar ögonblicken och lägger upp sin dag. Det var väldigt motiverande att se att vi i många situationer hade väldigt lika värderingar och upplägg, vilket även gjorde att jag trivdes så bra i min roll. Det som är det svåra med att vara second shooter och assistent, tycker jag, är att jobba i annat ljus än vad du är van vid om fotografen inte har liknande bildstil. Detta var en utvecklande utmaning och det var en enorm frihet att kunna ta ett kliv tillbaka och bara ta in vad som fanns där än. Vad som jag fann skiljde oss åt var att hon dokumenterar mer än vad jag gör. Inte att hon tar fler bilder än vad jag gör eller fångar mer ögonblick, utan det jag menar är att hon inväntar och fångar det som är. Jag lägger mig i mer eller rättare sagt tipsar mina par om allt jag bara kan så att de kan göra medveta val vad gäller alltifrån vad man kan tänka på gällande rummet till förberedelserna till ljussättning av festlokalen. Allt detta för att jag ska kunna leverera det som de sett på min hemsida och som de önskar. Att hitta olikheter mellan mig och mina kollegor är minst lika inspirerande det. Jag får en möjlighet att reflektera över det jag själv gör, förändra eller lyfta fram det ännu mer i min marknadsföring.
Jag är så tacksam över att det var just Karin och Daniel som var Julianas brudpar denna helg. Mysigare och snällare människor får man leta efter! Minns hur Karin sken som solen när hon blev stylad till alla låtar ni kan tänka er som börjar på Marry me, hur Daniel och hans bror med kompisar kämpade med flugorna samtidigt som jag blev road till max, hur deras nära och kära tittade på dem under vigseln, hur de rörde vid varandra, de där blickarna, de röda skorna (!)… listan kan göras så lång! Idag tänkte jag skicka över några bilder som tack för att jag fick vara med på deras dag och då måste ju bara ni få se några med;
Efter att vi fotograferat Karin med vänner en stund, skorna och övriga detaljer så bad Juliana mig gå före till Daniel och hans bror med vänner. Jag älskar verkligen att få möjlighet att även dokumentera killarnas förberedelser. Jag har nog aldrig skrattat så mycket tidigare! Ni förstår det här med att knyta fluga är svårt! Elakt nog så sa jag att de iallafall fick prova lite själva först och så kunde jag göra det om det absolut inte gick : ) De klarade det efter många om och men : ) Det svåraste under dagen blev nog istället servetten. En av vännerna testade att mosa ner den, men eftersom han var lite tunnare och hade en väldigt liten fick så fick han en extra bröstmuskel! Där fick jag rycka in lite ; )
Efter en liten paus där Karin och Daniel bjöd oss på mat så var det äntligen dags för vigseln. Detaljerna var så underbara med färgglada trasmattor på bänkarna och rosorna längs med träräcket. Jag fick den vinkeln där jag hela tiden såg Daniel och hans pappa bakom honom. Vilken glädje! Det finns ingen mer underbar känsla än den jag får i hjärtat när jag ser hur gästerna njuter med paret. Underbart!
Den borgliga vigseln var över och vi åkte till en lite småbåtshamn om man får kalla det där Juliana fotograferade porträtten och jag fick njuta av hur hon jobbar med beloved-tekniken. Här försökte jag att hålla mig undan lite då jag själv värderar denna stund så högt, likaså mina par. Jag själv fotograferar alla mina par innan vigseln så det var även en upplevelse att se hur det blir om man väljer att göra det efter vigseln. Efter det så var jag bara med en kort stund under mingel-stunden, men valde helt klart den bästa! Älskar när syrianerna går fram och sjunger/vevar med armarna över brudparet. Feststämning delux!
