Som jag har längtat efter att få berätta mer och visa er bilder från den fredag då jag tog bröllopsporträtt i kohage bland julkossor. Det sistnämnda var vad Ville (min son) kallade dem när vi åkte och kikade hur det såg ut dagen innan fotograferingen. Jösses vad skiträdd jag blev när jag såg dem och de trodde garanterat att vi skulle ge dem mat för det blev fart under klövarna kan jag lova. Ville föreslog att vi skulle gå in, men aldrig i livet tänkte jag då även om jag nu ser hur söta dem är : ) Tog numret som stod på hagen och som gick till Tekniska verken. En kille svarade och jag frågade om det var okej att gå genom hagen. Det är ett naturreservat, men med tanke på hornen så ville jag ändå dubbelkolla innan jag släpade med brudparet ; ) Killen blev stum och berättade att det var han första dag på jobbet. Den lär han inte glömma. Han hörde sig för med andra och alla sa samma sak att de borde vara snälla annars skulle de inte gå där. Bäst för dig sa jag och skrattade annars ringer jag dig imorgon får du plocka ner oss från något träd ; ) Sen ringde jag bruden och sa att jag var skiträdd, men om dem inte var det kör vi och det gjorde vi! Denna dag var det så viktigt för mig med öppna ytor för ljusets skull och jag ville ha beiga och bruna toner för att komplettera den marinblå klänningen. Det enda jag fokuserade på innan även och brudparet försäkrade mig om att de är superstela och inte fastnar på bild. Omöjligt med den personligheten tänkte jag och log inombords.
Dessa två är nämligen drömkunder på alla sätt och vis. Ewa var helt fantastisk mot mig när jag hade det som värst med gallstensanfall och kände som stress över att inte kunna ge henne klara besked om en operation innan det blev så illa att jag akut opererades. Att hela tiden få till svars att vi väntar vi vill bara ha dig är ovärderligt. Tänk att den ens finns så fina människor. Första gången jag pratade med henne i telefonen så babblade vi som tokar och alla samtal efter det kändes som om jag egentligen ringde en vän. Älskar när man kan klicka med någon på det viset! Första mötet i studion så satt hon så sött med sin ipad och antecknade alla tips och råd jag hade. Det är verkligen en så fantastisk känsla när kunder värderar ens erfarenhet och tar till sig av alla tips och råd. Själv satt jag mest och myste när hon berättade om vad hon älskar som mest med sin Fredrik och vad som var viktigast. Hon hade aldrig behövt berätta det egentligen för det syndes så fort jag placerade dem framför varandra. Tack underbara ni för att ni gick upp så tidigt den där dagen för att ge mig bästa förutsättningarna. Det var lätt värt det att stå i koskit och höra allt om den kväll ni träffades. Jag ser så mycket fram emot att ses igen! TACK!
Varma kramar
