Det har ekat tomt här sen 2 maj! Det har sin lilla anledning. En väldigt rund och go sådan med! Vi har fått vår lilla Alice som föddes den 24 maj på natten och som dess påmint mig om hur mycket tid en liten nyfödd tar. Jag hade verkligen glömt hur tiden bara flyger fram med små barn! Ni skulle bara veta alla tankar jag hade om allt jag skulle göra- skrattar hysteriskt åt det när jag tänker på det : )
Jag jobbar fortfarande två dagar i veckan med fotograferingar och de bröllop som jag valde att ta i år för att jag älskar det så mycket. Det är endast kortare paket för att jag inte vill eller kan vara ifrån henne för länge, men det är lika underbara par som vanligt. Ser fram emot att börja visa dem och alla familjer och gravida jag fotograferat senaste tiden. Men jösses du var ju mammaledig tänker någon. Ja, att vara mammaledig och egen företagare är inte som när jag jobbade som lärare och var hemma maj 2010-augusti 2011 med min son. Jag kan och vill inte bara stänga ner allt. Det är hyra, försäkringar mm som ska betalas som “tvingar” mig att jobba och så trivs jag otroligt mycket bättre med mig själv och i min roll som mamma när jag åker iväg en sväng på jobb och kommer hem med ny energi. Det finns säkert dem som aldrig i livet skulle kunna göra så, men jag mår bra av det och jag ser att mina barn gör det med. Jag vill ju även visa dem att man kan göra allt man vill bara man brinner för något och vågar.
5 av 7 dagar så har hela dagarna varit fullt fokus på familjen och det är många guldkorn i vardagen, men även utmaningar. Skulle kunna skriva en hel novell om hur en dag ser ut, men jag har några saker som upprepar sig;
Guldkornen
– Det är något speciellt att se sin partner bli pappa igen. Min egna pappa har alltid sagt till mig “du är min enda dotter, tänk på det” när han försökt beskriva hur han känner när det hänt mig något eller när jag som barn var orolig och i perioder tvivlade på mig själv och den jag var. Jag ser så otroligt mycket fram emot att se vår dotter få en liknande relation med sin pappa som jag har med min. Att se honom sitta där på golvet med henne skinandes mitt emot är en så speciell känsla som jag inte kan sätta ord på.
– Alice och jag vaknar vid 9-tiden på morgonen. Hon vaknar 2-3 ggr på natten beroende på hur varmt det är och äter för att somna om. Ibland somnar vi om båda två mitt i maten : ) Att vakna bredvid henne är helt otroligt. Hon skiner som solen. Jag blir lika rörd och tacksam varje morgon för att få starta dagen så. Tänk om hon visste vilken resa jag gjort och hur värt allt var när vi fick just henne. Kommer att berätta mer om det i höst/vinter när jag landat och har mer tid att skriva om allt.
– Älskar när storebror ropar strax efter att vi börjat prata och då kommer han ofta in och gör oss sällskap. Pappa kommer upp från soffan (ja stackarn väljer fortfarande soffan för att få sova och för att jag ska kunna amma henne liggandes fritt i dubbelsängen ; ) ) De minuterna får jag så mycket energi av att en strulig natt, kväll eller stress över jobbet bara försvinner. Det är ändå de stunder i livet jag tror vi kommer att värdera mest till slut!
– Han är speciell den där storebrorsan, min livs kärlek. En av mina kunder beskrev det så bra “han har väntat på henne hela sitt liv”. Det är känslan när man ser honom med henne. Hon är lyckligt lottad med en så fin bror! Han kan liksom inte låta henne vara. Är där i ansiktet och ska klappa och pussa så mycket och jag försöker verkligen inte att säga till honom även om hon ofta gör det efter en stund, Längtar så efter att se dem växa upp tillsammans!
– Ett annat ögonblick som alltid värmer (och som jag fortfarande reagerar på när jag gör) är varje gång jag säger “mina barn”. Min livs kärlek och min ängel. Sonen säger alltid nu kommer Alice låt när de spelar “Jag trodde änglarna fanns bara bara i himlen, men det var innan jag mötte dig, nu har jag en ängel här hos mig”. Kan fortfarande inte riktigt förstå att hon är här! Jag vet bara hur tacksam och ödmjuk jag känner mig inför det faktum att hon är det och att hon är den hon är!
Utmaningar
– Skrattar åt mig själv och mina knep, men jag hoppas igenkänningsfaktorn är hög nu. Har ni mammor någon gång suttit på toa, laddat tvättmaskinen och kollat meddelanden mm samtidigt så ser ni nog framför er hur min förmiddag kan se ut ; ) När pappa frågar hur han ska hinna med det ena eller det andra när han är själv förstår jag inte alls vad han oroar sig för ; )
– Efter morgonpromenaden med hunden kommer nog dagens störsa utmaning, att duscha. Då öpnnar cirkusen. Alice ligger och halvgnäller på skötbädden, på golvet, medan jag står i duschen och sjunger alla barnsånger jag bara kan komma på och dansar med stora rörelser för att hon ska chockas och vara tyst. Det fungerar elt otroligt nog. Om det är pga min dåliga sångröst eller vad gravitationen gör med min vita kropp så här 2 månader efter förlossningen vet jag inte ; )
– Eftermiddagen försöker jag hinna med något med sonen då hon ofta sover. Alltså, allvarligt, varför talas det aldrig om hur svårt det är med alla känslor när familjen utökas med ett syskon? Herre jösses vad tårar det runnit nerför dessa kinder. Det är ju hur svårt som helst att inte ha dåligt samvete dygnet runt för att den lilla behöver mig så mycket just nu, samtidigt som min stora är van att få min uppmärksamhet till hundra procent. Min livs kärlek som jag är så tajt med och kan läsa av på nolltid och han mig. Vi som alltid gjort så mycket tillsammans. Det viktiga för oss har inte varit om han bryr sig om henne eller inte som alla pratade om innan. Det viktiga och svåra har varit hur vi skapar oss tid och rutiner där båda barnen syns och känner sig sedda. Jävlar vad svårt rent ut sagt när vi är vana med en som dessutom är sju år och börjat sköta det mesta själv! Vår lösning var att pappa Tobias fokuserade helt på storebror första två veckorna när jag hade fullt upp med amning och hormoner. Sen började Ville och jag kunna göra små saker tillsammans utan henne och nu har vi kört lite MTB, varit i lekparken och han har även haft tur som varit själv med mormor/morfar på dagsutflykter och vid stranden, morbror och moster mfl. Vi ska inte glömma hur lätt det är när lillasyster väl somnat att säga “inte nu”, “mamma orkar inte nu när hon väl somnat” när det ropas från hans rum. Alltid den tid jag är helt slut och bara vill krypa upp i ett hörn helt själv och titta på en serie, läsa en bok och bara vara helt själv. Att få andas och bara låta min kropp vila. Men den där pussen och kramen han ropar efter på kvällen är den bästa och viktigaste under hela dagen! Och oj så jag njuter och försöker sända över all kärlek jag bara kan där och då!
– Jobbet. Jag har verkligen världens bästa kunder som har så stor förståelse. Jag är väldigt tydlig med att det är någon extra vecka innan leverans mm och hör av mig när det varit för mycket då hon blev förkyld eller jag fick problem med gallan igen. Alla är så snälla och förstående, men det är ändå så svårt att inte ha dåligt samvete och att få till bra rutiner. Jag längtar efter att hon ska få mer tydliga sovrutiner så att jag kan känna trygghet i dem och att jag får jobbet gjort då. Det börjar komma och det är tur för nu är jag så sugen på nya projekt som är inplanerade där hon kommer att kunna följa med och med bästa samarbetspartnerna : )
Nu är det dag att göra pappa sällskap i sjungandet där nere tror jag och att få i sig kvällsmat innan det är dags för nattning. Ser så mycket fram emot att bli aktiv här igen! Hade en helt orealistisk tanke om att jag skulle blogga dagligen när hon kommit, men jag är glad att jag tog förnuftet till fånga och lade den tiden på dem istället och att skapa en vardag innan jag började med det igen : )
Hoppas ni har det bra och vill fortsätta att följa mig/oss här igen! Varma kramar
